Många fler unga än man tidigare visste har typ 1-diabetes

Den så kallade Diabetes Incidens Studien, DISS, har sedan 1983 följt nyinsjuknandet i diabetes hos unga svenskar. Eftersom DISS är ett av få register som samlar data om just ungdomar och unga vuxna har studien haft stor påverkan på diabetesforskning och vård både i Sverige och internationellt.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu visa att studiens resultat beträffande nyinsjuknandet sannolikt inte är tillförlitliga, vilket lett till att antalet unga med typ-1 diabetes kan ha underskattats grovt.

– Man vet att insjuknandet bland barn 0-14 år har ökat 3% årligen sedan 1980. Vad beträffar ungdomar och unga vuxna (15-34 år) har bara ett fåtal länder, däribland Sverige, undersökt nyinsjuknandet. Dessa studier har rapporterat ett minskat insjuknandet bland ungdomar och unga vuxna. Följaktligen har man trott att det ökade insjuknandet bland barn kompenseras av minskat insjuknande bland ungdomar och unga vuxna. Våra undersökningar visar att dessa studier bygger på ett för litet underlag, säger Araz Rawshani, forskare vid Sahlgrenska akademin och Nationella Diabetesregistret.

Rawshani och hans kollegor har i studien granskat data från svenska Läkemedelsregistret. Genom att räkna män som fick minst 1 och kvinnor som fick minst 3 recept för insulin, och utesluta dem som fått orala diabetesläkemedel (som används för att behandla diabetes typ-2), kunde forskarna få fram antalet individer med typ 1-diabetes. Uppgifterna samkördes med data från Swedich Childhood Diabetes Register, som omfattar nära 99 procent av alla diabetesfall bland svenskar som är 14 år och yngre, samt med Nationella Diabetesregistrets data om landets 18-34 åringar.

Resultatet visar att antalet nyinsjuknade i åldrarna 15-34 år är cirka 2-3 gånger högre än tidigare trott. Man uppskattar nu att cirka 600 ungdomar och unga vuxna insjuknar årligen.

– Som en konsekvens förkastas tidigare studier som bidragit till att man tror att det totala antalet nyinsjuknade är oförändrat, dvs att ökningen bland barn kompenseras av en lika stor minskning bland äldre. Desto viktigare är att uppmärksamma att nyinsjuknandet bland ungdomar och unga vuxna är 2-3 gånger högre än tidigare beräknat. Detta är en patientgrupp som måste uppmärksammas eftersom sjukdomen är livslång och påverkar livsföring och livskvalitet, säger Araz Rawshani.

Resultaten är enligt Araz Rawshani sannolikt tillämpliga även på andra höginkomstländer som liknar Sverige i population och livsstil.

Forskarnas slutsats är att Läkemedelsregistret i fortsättningen bör användas som källa för att övervaka förekomsten av typ 1 -diabetes, särskilt hos patienter i åldern 30 och yngre.

– Vi har nu en enkel och tillförlitlig metod för att övervaka sjukdomen på en rikstäckande skala. Det är få länder i världen som har denna möjlighet. Men för att förstå varför typ 1-diabetes ökar och hur vi bäst behandlar den behövs internationella forskningsinsatser, säger Araz Rawshani.

Text Sahlgrenska akademin

Referens
The incidence of diabetes among 0–34 year olds in Sweden: new data and better methods

FAKTA DIABETES TYP 1

Typ 1-diabetes drabbar främst barn och unga och kallades tidigare barndiabetes. Från att ha varit en sällsynt sjukdom i början av 1980-talet har Sverige idag den näst högsta förekomsten av typ 1-diabetes i världen – bara Finland har fler fall. Antalet fall förutspås enligt vetenskapliga studier öka med uppåt 70 procent fram till 2020.