Forskning med kvalitetsregisterdata

Den gyllene standarden inom medicinsk forskning är randomiserade, kontrollerade studier. Men små urval, för kort uppföljningstid och hårt selekterade patienter kan begränsa deras värde.

Kvalitetsregisterstudier har flera fördelar jämfört med randomiserade kontrollerade studier. Och vissa saker är bara möjliga att studera med hjälp av kvalitetsregister. I flera nationella kvalitetsregister finns så gott som alla patienter inom en specifik grupp med. Data kan ha samlats in under många decennier. Stora patientunderlag som följs under lång tid ger möjligheter att med stor statistisk kraft analysera ovanliga företeelser. Det kan gälla sällsynta biverkningar, komplikationer eller samsjuklighet. Inom kirurgin är det svårt att samla tillräckligt många fall i randomiserade studier för att dra säkra slutsatser, men med hjälp av nationella kvalitetsregister är det genomförbart.

Ibland kan randomiserade kontrollerade studier inte genomföras av etiska skäl. Man kan till exempel inte lotta patienter till att få defibrillering vid hjärtstopp antingen efter en minut eller efter två. Däremot kan man i ett kvalitetsregister jämföra hur det går för patienter som fått defibrillering vid olika tidpunkter.

Patientgruppen speglar den kliniska vardagen

Att patientgruppen i kvalitetsregisterstudier inte har genomgått ett hårt urval har både för- och nackdelar. Fördelen är att gruppen avspeglar den kliniska verkligheten. Här finns både de svåra och lätta fallen med. Patienterna är både unga och gamla och har alla möjliga typer av bakgrund och samsjuklighet. De behandlas både av de skickligaste kirurgerna och de mindre erfarna eller av de mest ambitiösa vårdteamen och de mindre energiska. Det gör att man kan dra slutsatser om hur olika behandlingar fungerar i vårdens vardag och inte bara för ett snävt urval av patienter på ett universitetssjukhus.

Confounders kan snedvrida resultaten

En nackdel med att patienterna i kvalitetsregisterstudier inte har genomgått ett hårt urval är att resultaten kan snedvridas av olika confounders, förvirrare. En viss behandling kan se ut att ha gett dåliga resultat, men det kanske var för att patienterna som fick den var de äldsta och sjukaste. Många gånger har man dock så fyllig information om patienterna i registret att det är möjligt att korrigera för confounders.

Mycket låg kostnad för kvalitetsregisterstudier

Kvalitetsregisterstudier är enormt mycket billigare än randomiserade kontrollerade studier. En undersökning med tiotusentals patienter kan kosta ett tresiffrigt miljonbelopp om den utförs som en randomiserad kontrollerad studie. En kvalitetsregisterstudie kan kosta några enstaka miljoner. Förklaringen är att nationella kvalitetsregister i första hand finns till för att förbättra vården och de byggs upp inom ramen för den ordinarie verksamheten. Data finns redan där och det medför små extra kostnader att också använda dem för forskning. Det här gör det möjligt att till exempel göra studier av mediciner vars patent gått ut, studier som läkemedelsbolagen inte är beredda att betala för.

Högkvalitetsforskning med lågbudget

Det finns möjligheter att kombinera kvalitetsregisterstudiens kostnadsfördelar med den randomiserade kontrollerade studiens stringens. Då gör man en registerbaserad randomiserad kontrollerad studie. Dessa kallas RRCT efter den engelska beteckningen Registry-based randomized controlled trial. I en RRCT väljer man ut patienter som finns i ett kvalitetsregister och lottar dem till olika grupper i en kontrollerad studie. Det här sättet att bedriva högkvalitetsforskning med lågbudget håller på att få stort genomslag. Registercentrum Västra Götaland tillhandahåller IT-stöd för RRCT.

Läs mer om RRCT på Registercentrum Västra Götaland.

Fördjupning

• Värdefull information för registerforskare finns på registerforskning.se.
• Läs om forskning på den nationella webbplatser för kvalitetsregister.
• Kvalitetsregisterforskningens status har höjts
• Kvalitetsregister har öppnat oanade möjligheter för psykiatrisk forskning