Barn och ungdomar med diabetes har fått bättre hälsa

I en ny vetenskaplig studie visas att det med stor sannolikhet var just förbättringsprojekten som gav effekt. Resultaten förklaras till exempel inte av att fler fick insulinpumpar. Det var inte någon skillnad i HbA1c mellan barn som hade och som inte hade insulinpump.

2010 var medel-HbA1c, långtidsblodsockernivån, för patientgruppen 62,6 mmol/mol. 2014 hade den sjunkit till 57,7 mmol/mol.

– Har man för högt blodsocker känner man sig trött och okoncentrerad. En sänkning gör att man mår bättre, säger Karin Åkesson, barnläkare och registerhållare för SWEDIABKIDS.

En sänkning på 5 mmol/mol betyder också minskad risk för komplikationer senare i livet. Det handlar framför allt om skador på ögon och njurar och hjärtkärlsjukdom. Förbättringarna uppnåddes utan ökad förekomst av hypoglykemi, så lågt blodsocker att det ger medvetslöshet eller kramp.

Nästan 100 procents täckningsgrad

Det finns cirka 7000 barn och ungdomar med diabetes i Sverige. Nästan 100 procent av dem finns med i SWEDIABKIDS. Barndiabetesteamen hämtar kontinuerligt ut sina data och följer utvecklingen på sina egna kliniker i jämförelse med andra.

– Grundläggande för att få hög täckningsgrad är att det man får ut av registret är mer värt än jobbet man lägger ner på att mata in data, säger Karin Åkesson.

Ett avgörande inslag i förbättringsprojekten var att teamen lärde sig av varandra. Nya sätt att arbeta spreds snabbt. Till exempel infördes kolhydraträkning på bred front. Istället för att ta en fast insulindos till olika måltider, lärde sig föräldrar och barn att räkna ut kolhydratinnehållet i måltiden och avpassa dosen efter det.

Bestående förbättringar

De team som deltog i förbättringsprojekten har hand om omkring 70 procent av patienterna. Men den goda utvecklingen sågs även i andra team. Alla hörde talas om vad som pågick och tog efter de goda exemplen. Den här typen av spridningseffekter har man sett i studier på många håll i världen. Men en sak som är unik för Sveriges barndiabetesvård är att de nya arbetssätten permanentades och den goda utvecklingen fortsatte under de följande åren. Det är annars vanligt att förbättringsprojekt blir punktinsatser utan bestående effekter.

– Det har säkert betydelse att vi kontinuerligt mäter resultat med kvalitetsregistret. Man vill fortsätta göra ett bra arbete, säger Karin Åkesson.

Charlotta Sjöstedt

Referens
Continued improvement of metabolic control in Swedish pediatric diabetes care
Samuelsson, U., Åkesson, K., Peterson, A., Hanas, R., Hanberger, L.
Peciatric Diabetes, 2016; 1–8