Frågor om covid-19 införs i flera kvalitetsregister

Svenska Intensivvårdsregistret var tidigt ute med att samla in data om intensivvårdade patienter med covid-19. Rapporteringen från registret har fått stor betydelse för sjukvårdens möjligheter att hantera den rådande krisen. Även Infektionsregistret var tidigt ute.

Nu följer fler kvalitetsregister efter genom ett initiativ från Uppsala Clinical Research Center, UCR, som är registercentrum för ett stort antal kvalitetsregister. Förslaget är förankrat hos medicinsk och juridisk expertis och hos en lång rad företrädare för kvalitetsregisterorganisationerna.

– Det är väldigt mycket som är oklart när det gäller risken att drabbas av komplikationer och hur man ska behandla covid-19. Då tyckte vi att eftersom vi har världens bästa kvalitetsregister så vill vi gärna göra en insats och hjälpa inte bara Sverige, utan kanske hela världen, säger Jonas Oldgren, verksamhetschef på UCR.

Datainsamlingen gäller framför allt patienter i riskgrupper. Hit hör gamla personer och patienter med hjärtkärlsjukdomar, lungsjukdomar och diabetes. Sammanlagt är det ett tiotal register som följer personer i de här grupperna. Gravida och nyfödda anses inte tillhöra riskgrupper. Här vill man samla in data för att bekräfta att det stämmer.

Snabbare process än vanligt

Processen för införandet går snabbt för att inte tillfället ska gå förlorat. Två enkla frågor läggs till. De gäller om patienten har eller har haft covid-19 och om patienten är testad för viruset som orsakar sjukdomen. Det behövs mer information om vilka sjukdomar som utgör stora risker vid covid-19 och vilka som är mindre riskfyllda. Andra viktiga frågor är vilka mediciner som kan ha en gynnsam effekt och vilka som är ogynnsamma. Bland annat gäller det blodtryckssänkande läkemedel av typen ACE-hämmare och ARB.

– Från början oroade man sig i Kina för att dessa läkemedel skulle ge större risk för komplikationer. Sedan har man sett att de kanske snarare har en skyddande effekt, säger Jonas Oldgren.

För vården och patienterna skulle det vara av stort värde att få veta hur det faktiskt ligger till. En annan angelägen fråga gäller patienter med diabetes.

– Kanske är det inte så mycket diabetes i sig som ger ökad risk. Det kanske mer handlar om de diabetiker som har kärlkomplikationer, säger Jonas Oldgren.

Avsikten är att förmedla information genom öppna statistikvisningar på de olika kvalitetsregistrens hemsidor så fort som möjligt. Statistiken ska vara ett stöd för prioritering och fördelning av vårdresurser under coronakrisen.

Charlotta Sjöstedt