Kvalitetsregister möjliggör ny typ av smart klinisk forskning

Kvalitetsregistren öppnar helt nya möjligheter för den kliniska forskningen. Med enkla och smarta metoder kan man systematiskt utvärdera behandlingar som aldrig skulle ha utvärderats annars. Man kan rekrytera många fler patienter än i traditionella studier.

Den metod som ger de mest pålitliga kliniska forskningsresultaten är den randomiserade kliniska studien. Alla patienter i studien uppfyller då samma strikta kriterier och de lottas till olika behandlingar. På det viset minimeras risken att det är något annat än själva behandlingarna som spelar roll för resultaten.

För varje studie måste man skapa ett forskningsregister och rekryteringen av patienter är mödosam. Det är tungrott och dyrt, men nödvändigt till exempel när man ska pröva ett nytt läkemedel.

Registerbaserade randomiserade kliniska studier

Ett nytt sätt att göra randomiserade studier är med hjälp av kvalitetsregister. Stefan James, vetenskaplig ledare på Uppsala Clinical Research Center och professor i kardiologi, har varit med om att utveckla den registerbaserade randomiserade kliniska studien, RRCT.

– Vi kan återanvända sådant som redan görs i svensk sjukvård med väldigt hög kvalitet, säger han.

Att använda kvalitetsregister som redan finns och bakgrundsdata om patienter som ändå samlas in ger stora effektivitetsvinster.

– Eftersom vi matar in data i registret i alla fall, så kan vi använda den information som finns där för att leta fram patienter som skulle kunna passa för studierna. Det är en delvis automatisk process, säger Stefan James.

Flera nya studier på gång

Kvalitetsregistret Swedeheart har fullföljt en RRCT och har en hel rad nya på gång. Stefan James berättar att även andra kvalitetsregister planerar eller är igång med studier av motsvarande snitt. Det gäller till exempel Swedvasc, RiksSvikt och Scandinavian Obesity Surgery Registry.

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister har tidigare genomfört en studie med ett liknande upplägg. Det här är studier som sannolikt aldrig skulle genomförts med traditionella metoder. När inget företag har kommersiellt intresse av att studien genomförs är det svårt att få finansiering.

I Swedehearts första RRCT kunde 80 procent av patienterna som uppfyllde kriterierna inkluderas, jämfört med cirka fem procent i en traditionell randomiserad studie. Den kostade fem miljoner, vilket kan jämföras med en liknande studie med traditionella metoder som kostade 100 miljoner.

Det finns ett stort intresse runtom i världen för att bedriva klinisk forskning på smartare sätt. Sverige har speciella möjligheter tack vare de nationella kvalitetsregistren.

– Där är vi helt outstanding. Det finns ingen som har så välutvecklade och välfungerande kvalitetsregister som Sverige än så länge, säger Stefan James.

Charlotta Sjöstedt