Kvalitetsregisterdata visar vilka bipolära patienter som har högst självmordsrisk
2014-05-14Bipolär sjukdom, som tidigare kallades manodepressiv sjukdom, innebär att man omväxlande har maniska perioder och perioder med depression. Bland patienter med psykiatrisk problematik märker dessa ut sig med speciellt hög självmordsrisk. Den nya studien visar vilka av de bipolära patienterna som ligger allra mest i riskzonen för att göra självmordsförsök. Man skulle kunna säga att det handlar om de mest utsatta av de mest utsatta.
6086 patienter ingick i studiegruppen. Av dem hade en tredjedel gjort självmordsförsök någon gång i livet. 13 av dem begick självmord och 338 gjorde självmordsförsök under undersökningsperioden. Det som starkast förutsade självmordshandlingar var tidigare försök, en sjukdomsepisod och sjukhusvård nyligen, och många depressiva eller blandade episoder sett i ett livstidsperspektiv.
Tidigare okänd skillnad mellan könen
I studien fann forskarna också vissa skillnader mellan bipolära kvinnor och män när det gäller riskfaktorer för självmord.
– För kvinnor såg vi att de som hade en personlighetsstörning eller relationsproblem i sina nära nätverk löpte en högre risk. För män var det ett samtidigt alkoholmissbruk som var särskilt riskfyllt, säger Bo Runeson, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
Han råder vårdpersonal att vara observant på den typ av instabila och depressiva patienter som studien beskriver. För dem behöver man göra en mer noggrann suicidriskbedömning.
Bo Runeson var den som startade kvalitetsregistret BipoläR 2004 och han var dess förste registerhållare. Den nya studien är ett exempel på det stora värdet av forskning på kvalitetsregisterdata, menar han. Jämfört med stora registerstudier med data från till exempel patientregistret får man mycket rikare information om varje enskild patient. Man har mer data än bara diagnos. Jämfört med kliniska fallstudier får man många fler patienter i studiegruppen och mycket större statistisk styrka. Man får också veta något om patientgruppen så som den verkligen ser ut i den kliniska vardagen. I kontrollerade behandlingsstudier är urvalet av patienter mycket strikt. Kvalitetsregisterstudierna är dessutom oslagbart billiga, eftersom data redan finns för andra syften, nämligen kvalitetsarbete.
Charlotta Sjöstedt