Ny årsrapport – Personer med diabetes typ 1 lever allt längre
2014-04-07Siffrorna har Diabetesregistret räknat fram i samarbete med Socialstyrelsen. Detta betyder att patienter med diabetes typ 1 börjar komma ifatt befolkningen i stort när det gäller livslängd. Och det är ingen djärv gissning att Diabetesregistret spelar en viktig roll för den positiva trenden. Vårdcentraler och medicinkliniker bjuds in av Diabetesregistret att delta i förbättringsprojekt. Med hjälp av registerdata identifierar de sina problemområden och gör upp åtgärdsplaner. När åtgärderna genomförs kan de se i sina registerdata att detta leder till förbättringar. Varje mottagning kan numera lätt få fram sina egna data online.
– Det handlar väldigt ofta om att man har klart för sig hur ens patientgrupp ser ut. Vilka har för högt blodsocker? Vilka har vi som röker? Hur många är det som inte når blodtrycksmålen? Hur gör vi med dessa patienter? Vad har vi för rutiner runt det? förklarar Soffía Gudbjörnsdóttir, registerhållare för Diabetesregistret.
Sedan länge har blodtrycksbehandling och blodfettsbehandling stadigt förbättrats. Blodsockerbehandlingen som mäts med HbA1c, långtidsblodsocker, har inte utvecklats lika positivt. Under den senaste femårsperioden har HbA1c legat stilla eller till och med försämrats, men 2013 innebar ett trendbrott. Nu har också blodsockerbehandlingen börjat bli bättre igen.
Fokus på riskgrupper
En av nyheterna i Diabetesregistrets årsrapport för 2013 är att man fokuserar på olika riskgrupper. En sådan grupp är unga vuxna med diabetes typ 1. De ligger högst av alla i hela registret när det gäller långtidsblodsocker. Kanske behövs ett annat upplägg av vården för dem. En annan riskgrupp är patienter med nydebuterad diabetes typ 2. Här gäller det att göra rätt från början. Farmakologisk behandling behöver sättas in tidigt. En tredje grupp som lyfts fram är primärvårdspatienter med tre eller flera högriskfaktorer. Primärt tittar man då på blodfett, blodtryck och rökning.
– Vi är absolut inte ute efter att tala om för folk hur de ska göra. Vi vill väcka intresse, så att vårdpersonalen själva tittar på sina resultat i registret. Vi vill inspirera till diskussioner om förbättringar, säger Soffía Gudbjörnsdóttir.
Charlotta Sjöstedt