Omkring 500 liv per år skulle kunna räddas

Den nya studien omfattar drygt 20 000 patienter som drabbades av bevittnade hjärtstopp utanför sjukhus under åren 2008-2017. Chansen att patienten var vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet var 19,5 procent om ambulansen var framme inom sex minuter. Motsvarande siffra om ambulansen var framme inom 10-15 minuter var 9,4 procent.

Forskarna beräknade med hjälp av dessa resultat hur överlevnaden skulle ha varit 2018 om ambulansen då hade kommit fram lika snabbt som den gjorde på 1990-talet. Under 2018 var mediantiden för ambulansen att komma fram 11 minuter och detta år räddades i Sverige 609 människor som drabbades av hjärtstopp utanför sjukhus. Om utryckningstiden hade varit som på 1990-talet skulle 1194 människor ha räddats enligt beräkningarna i studien. Skillnaden är 585 människoliv. Det kan finnas felkällor i materialet, men forskarna är ändå väldigt säkra på att kortare utryckningstider skulle rädda många liv.

Fler ger hjärt-lungräddning

Trots de längre utryckningstiderna har överlevnaden efter hjärtstopp ökat de senaste decennierna. De viktigaste orsakerna är att alltfler människor kan hjärt-lungräddning och att alltfler hjärtstartare har placerats ut i samhället. Men detta gör inte ambulansens utryckningstid betydelselös hävdar Johan Holmén, förste författare till studien.

– Även om man räddar många liv genom att andra än ambulanspersonalen påbörjar hjärt-lungräddning och använder hjärtstartare, så måste ambulansen ta vid och det får inte ta hur lång tid som helst för då tappar man potentiella överlevare, säger Johan Holmén.

Patienter får vänta

Troligen finns det flera faktorer bakom de längre utryckningstiderna.

– Pratar man med folk som jobbar i ambulanssjukvården så är uppfattningen att det numera är en lägre tröskel för att ringa efter ambulans, att man helt enkelt ringer för fler saker än man gjorde tidigare, säger Johan Holmén.

En annan känd faktor är utökade uppdrag för ambulanspersonalen, till exempel när det gäller strokepatienter. Dessa får på det viset snabbare vård, men samtidigt binds ambulansbesättningarna upp längre tider och andra patienter får då vänta längre på ambulans.

Svenska Hjärt-lungräddningsregistret vill med den nya forskningsstudien föra upp frågan om ambulansens utryckningstider på den politiska agendan. Den lösning som ligger närmast till hands är fler ambulanser, men det finns också organisatoriska frågor att diskutera.

– Det känns fel att bara acceptera allt längre utryckningstider. När det handlar om 500 människoliv per år borde man ändå sitta ner och diskutera saken, säger Johan Herlitz, biträdande registerhållare och professor i prehospital akutsjukvård.

Charlotta Sjöstedt

Referens

Shortening ambulance response time increases survival in out-of-hospital cardiac arrest
Johan Holmén, Johan Herlitz, Sven‐Erik Ricksten, Anneli Strömsöe, Eva Hagberg, Christer Axelsson, Araz Rawshani
Journal of the American Heart Association, 2020-10-27