Om nationella kvalitetsregister

Registren innehåller uppgifter på individnivå om viktiga bakgrundsfaktorer, diagnoser, behandlingar, vilket utfall som vården har gett för varje patient med mera.

Det viktigaste syftet med kvalitetsregistren är att de ska användas för förbättringsarbeten i vården. Personalen på en enhet kan jämföra sina resultat med andra enheters. De kan följa resultaten över tid och se om de åtgärder de vidtar för att höja kvaliteten ger önskad effekt.

Med hjälp av registren kan man ofta avgöra vilka interventioner, läkemedel och medicintekniska produkter som ger bra resultat och vilka som bör fasas ut. Det går också att avgöra om vården är jämlik. Strävan är att det inte ska spela någon roll om man bor i Ystad eller Haparanda, är man eller kvinna, är född i Sverige eller någon annanstans. Alla ska få lika bra vård.

De nationella kvalitetsregister som kommit längst i sin utveckling har data om nästan alla patienter i den aktuella gruppen och från alla vårdenheter i Sverige. Andra register har en lång väg att gå när det gäller täckningsgraden. Oavsett detta är Sverige ett av de främsta länderna i världen när det gäller nationella kvalitetsregister.

Start på 1970-talet

De första nationella kvalitetsregistren startade i Sverige på 1970-talet på initiativ av läkarprofessionen. Under många år fortsatte eldsjälar inom professionen att starta och driva nationella kvalitetsregister genom oavlönat arbete eller med mycket små ekonomiska medel. Efter hand blev de styrande inom stat och landsting medvetna om vilka värdefulla redskap nationella kvalitetsregister är både för att utveckla vården och för forskning. Detta gjorde att kvalitetsregistrens betydelse växte.

Öppenhet om vårdens resultat

2006 kom den första årliga rapporten Öppna jämförelser. De nationella kvalitetsregistren hade avgörande betydelse för att göra rapporten möjlig. Den manifesterade en ny typ av öppenhet i Sverige kring sjukvårdens resultat genom att offentligt redovisa bortåt 200 kvalitetsindikatorer landsting för landsting. Många av indikatorerna redovisades också på sjukhus- eller kliniknivå. Öppna jämförelser gav bränsle till den offentliga debatten om sjukvården och gav landstingen stöd för styrning av vården.

Ett nytt steg för öppenheten togs i december 2015. Då lanserades webbplatsen Vården i siffror. Här redovisas en mängd mått och resultat från svensk sjukvård.

Gå till Vården i siffror.

Stor satsning på nationella kvalitetsregister

2011 kom staten och organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, överens om att satsa stort på nationella kvalitetsregister. 2012 sköt man till 260 miljoner och 2013-2016 satsades 320 miljoner per år. Staten stod för 70 procent av medlen och landstingen för 30 procent.

I maj 2017 publicerade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys en utvärdering av satsningen med titeln Lapptäcke med otillräcklig täckning. Du kan ladda ner rapporten längre ner på den här sidan.

Förändringar genomförs

Med ledning av de erfarenheter som gjordes under satsningen 2012-2016 genomförs nu förändringar av de nationella kvalitetsregistren och organisationen runt dem. Bland det viktigaste är att kvalitetsregistren ska integreras mer i sjukvårdsorganisationerna och användas mer än idag för förbättringsarbete. Förändringarna beskrivs i en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till nationella kvalitetsregister 2018. Du kan ladda ner den längre ner på sidan.

Fördjupning

www.kvalitetsregister.se är den centrala svenska webbplatsen med information om nationella kvalitetsregister.

Webbutbildning om Nationella Kvalitetsregister.

Det finns en bok om nationella kvalitetsregister som vänder sig till dem som utbildar sig inom vårdsektorn och till vårdpersonal.
Läs mer om boken Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården.