Utvecklingsledning

Alla kvalitetsregister som är anslutna till Registercentrum Västra Götaland tilldelas en utvecklingsledare. Hon eller han är den primära kontakten här för registerföreträdarna. När de behöver få något utfört eller när de har frågor ska de vända sig till sin utvecklingsledare. På det viset behöver de inte själva ringa runt för att ta reda på vem som är rätt person att utföra ett jobb eller svara på en komplicerad fråga. Det viktigaste är att Registercentrum med denna rutin har möjlighet att organisera arbetet på ett lämpligt sätt. Vi måste beräkna tidsåtgång, allokera rätt kompetens och göra en plan för varje större arbete. Vi måste också bestämma en turordning för när olika arbeten ska utföras.

Mindre jobb kan ofta genomföras utan föregående utredning. Större insatser bereds och kostnadsuppskattas av ett beredningsteam som utvecklingsledaren leder och där medarbetare från statistik- och IT-enheterna ingår. De mer omfattande jobben där flera professioner bidrar koordineras av utvecklingsledarna. De håller i planering, samordnar insatser, säkerställer att arbetet framskrider och håller registerföreträdarna informerade.

Utvecklingsledarna ska ha kännedom om var i utvecklingen ett register befinner sig och vilka insatser det är i behov av. De ska se till att registerföreträdarna erbjuds rätt kompetens vid rätt tidpunkt. Det kan handla om kompetens inom statistik, IT, forskning, kommunikation, juridik, patientrapporterat utfall eller något annat. Inför avgörande steg i registrets utveckling är det viktigt att koppla in relevant expertis för rådgivning.

Viktiga frågor i rådgivningen

Diskussioner vid rådgivningen handlar ofta om att man måste vara klar över sina mål innan man väljer medel. Man behöver ha en tydlig idé om vad man vill förändra inom vårdområdet för att kunna utforma registret på ett ändamålsenligt sätt. Var misstänker man att det finns kvalitetsbrister? Vilka mått är relevanta för att belysa kvaliteten? Vilka frågor behöver man ställa för att få dessa mått? Hur ska frågorna formuleras för att ge precisa svar som inte kan misstolkas?

Lika viktigt som att ställa rätt frågor är att hålla nere antalet frågor så att man inte belastar vårdpersonalen mer än nödvändigt. Frågorna måste också accepteras av professionen som relevanta, vilket bland annat betyder att de måste avspegla den verkliga vårdprocessen. Att ställa frågor om insatser som de flesta vårdgivare inte gör blir inte särskilt meningsfullt.

Tydligt kopplat till vilka kvalitetsmått registret tar fram är om resultaten från registret är agerbara för vårdpersonalen. En massa bakgrundsinformation om patienterna kanske inte är till hjälp. Statistiken ska visa om kvaliteten i vården är tillfredsställande eller inte. När personalen på en enhet får en signal om bristande kvalitet ska de också kunna agera. Det vill säga att de genom ett analytiskt arbete ska kunna räkna ut vilka åtgärder de kan vidta för att höja kvaliteten.

Ytterligare en avgörande fråga är hur man strukturerar ett registers datalager. Strukturen måste möjliggöra de statistiska analyser man är intresserad av. Det ska vara enkelt att koppla ihop olika typer av data i datalagret.